Kyanit

En sten jag har funderat lite på det senaste är Kyanit. Har sett vackra pärlor av stenen och funderar kring vad jag kan hitta på med den i smyckesväg.

Namnet kommer från grekiskans Kyanos som betyder blå och riktigt vackra stenar av hög kvalitet förväxlas lätt med Safiren. Faktiskt gjorde man ingen skillnad på Kyanit och Safir förrän på 1800-talet när man definierade dem som olika mineral. Lite lustigt med Kyanit är att beroende på riktning på stenen varierar hårdheten. Den består av en fiberaktig struktur och längs med fibrerna har den en hårdhet på ca 4 men tvärsöver är hårdheten uppe i 6-7 på mohs skala. Ni känner väl till den? Diamanten är i topp med 10. Med andra ord lämpar sig Kyanit inte för ringar där slitaget är betydligt hårdare är ex. för halsband.

Miller Mae Designs har ett nytt vackert halsband där de använder stenen. De har också haft den goda smaken att använda Labradorit i hänget som är en annan favoritsten. Ni vet den där med den fantastiska lystern som man ska vicka lite på när man studerar den.

De vackraste exemplaren kan man hitta i Tibet och Nepal men det finns faktiskt i Halland också. När jag fick reda på det satte jag igång och undersökte det hela. Hittade en professor som var välbekant med det hela och var beredd att starta en expedition med några av mina vänner stennördarna. När jag fick veta att stenarna som finns i hällarna runt Ullared är ungefär lika stora som knappnålshuvuden och att det dessutom är hammarförbud på hällen var det bara att lägga ner äventyret. Men det var kul så länge det varade!

Detta är inlägg 46 av 100 i inititiativet #Blogg100 som går ut på att skriva ett blogginlägg om dagen med start den 5 mars 2017.