Att våga

Black Peace

Dagen har vigts åt att jobba med smyckena. För vad passar väl bättre när man känner sig som överkörd av tåget? Tror jag har träningsvärk i varenda kroppsdel som går att ha träningsvärk i. Men visst fick vi bra väder och det hela blev nästan som en träningsresa i miniformat. Ibland behöver man inte lämna landet, det räcker att man tar sig över en kommungräns eller två och Ale Outdoor hade mycket på schemat som vi passade på att prova.

Dagens första pass var OCR-träning (hinderbaneträning) och det av den tekniska sorten. Hur man gör för att ta sig över en hög stång på ett smidigt och snabbt sätt eller gå armgång genom att använda sig av rätt teknik. Innan jag kom dit tänkte jag att det var bra att jag skulle få lära mig lite teknik så jag kommer komma över några av alla hinder som utlovas på höstens lopp. Väl där framför alla skrämmande ramper undrade jag vad sjutton den här medelålders kontorsråttan hade där att göra. För inte hör det till min vardag att studsa jämfota upp på gigantiska traktordäck.

Något som jag trodde skulle handla om att träna och hitta genvägar genom rätt teknik kom att handla om att utmana sina rädslor och ta sig utanför sin komfortzon. Att stå framför det där gigantiska traktordäcket och känna att jag egentligen inte ens vågade försöka hoppa jämfota upp på det gjorde mig arg. Något i mig ville fega ur och ta det i ett kliv istället för att försöka med jämfotahopp. Skulle jag vara så mesig? Och ge mig ens utan att ha provat? Vad var det som hindrade mig, det är ju för sjutton bara ett fånigt däck som ligger helt still! Så jag blev arg, släppte rädslan och provade. Och visst gick det! Flera gånger till och med och till slut kändes det inte så farligt.

Samma med att balansera med händerna och foten på den där stången. Släppte jag rädslan gick det lite bättre. Att släppa rädslan är inte samma sak som att släppa förståndet. Man måste fortsatt förstå att man behöver vara försiktigt men i det här fallet handlade det om att hitta balansen i första steget innan jag tog nästa. Inte att inte prova.

Det är något jag ska bära med mig, att jag knappt våga hoppa upp på det där däcket. Så snart jag kan gå igen ska jag ta en tur till däckfirman i stan. Det där att slänga runt på däck och hoppa runt på dem var en nyttig läxa och något jag definitivt ska göra igen.